Samtalet om gamla fönster börjar sällan vid fönstret. Oftast börjar det vid köksbordet, där en offert på nya fönster redan ligger, och någon säger att det känns lite synd. Ibland är det synd. Ibland är ett byte rätt beslut. Här beskriver vi hur vi själva väger det, och vi använder bara siffror som en myndighet eller ett museum står för.
Vill du veta vad en renovering innebär i praktiken, läs om vår fönsterrenovering och om lagning av rötskadat trä.
Titta på virket först
Ett gammalt träfönster är nästan aldrig dåligt rakt igenom. Flagnande färg och kitt som har släppt syns på långt håll och ser värre ut än det är. Det som avgör saken sitter längst ner: bågens nederstycke, karmens bottenstycke och spröjsarnas fästen. Där blir vattnet stående när kittfalsen inte längre håller tätt, och där börjar rötan.
Tryck en syl eller en smal skruvmejsel mot träet i underkant. Om den sjunker in som i ett övermoget päron har fönstret ett verkligt problem. Om den tar emot och bara lämnar ett litet märke är träet friskt, hur trött färgen än ser ut.
Även rötskador går ofta att laga. Riksantikvarieämbetet beskriver i sin skrift om fönster hur man byter ut bara den skadade delen av en båge, skarvar in nytt virke med en lång sned limfog och i många fall sätter in ett nytt bottenstycke i karmen utan att lyfta ut karmen ur väggen.
Varför de gamla bågarna håller
Fönstren i Stockholms stenstad tillverkades av virke som valdes på ett sätt som få fabriker har tid med i dag. Riksantikvarieämbetet återger de krav som ställdes på fönstervirke före 1950-talet: träet skulle vara avverkat vintertid, lufttorkat och lagrat ett par år innan det användes. Samma skrift konstaterar torrt att det finns många exempel på fönster som är mer än hundra år gamla och fortfarande i gott skick.
Det är därför vi inte byter ett fönster från 1890 bara för att kittet har släppt. Kitt och färg är förbrukningsvaror. Kärnvirke av den sorten går inte att köpa i nästa bygghandel.
Energin, med siffror
Det starkaste argumentet för att byta gäller värmen, och det ska tas på allvar. Enligt Energimyndigheten kan upp till en tredjedel av värmen i en villa med äldre tvåglasfönster försvinna genom fönstren. Myndigheten anger att tvåglasfönster har ett U-värde runt 3,0, vanliga treglasfönster runt 2,0 och energieffektiva fönster 1,0 eller lägre. Ju lägre siffra, desto mindre värme släpper fönstret ut.
Energimyndigheten pekar också ut en väg som behåller fönstret. För hus med kulturhistoriskt värde, och för fönster där karm och båge är i gott skick, är rådet att renovera och komplettera med ett extra energiglas på insidan, eller att byta innerbågens glas mot ett energiglas eller isolerglas. På så sätt kan förlusterna halveras utan att fönstret ser särskilt annorlunda ut.
Mycket av det man upplever som kyla är dessutom drag. Riksantikvarieämbetet skriver att dagens tätningslister fungerar bra på gamla fönster och ger en tydlig förbättring av både ljud- och värmeisolering, och att det är innerbågen som ska tätas. Hur det går till beskriver vi i Det drar från fönstret.
Jämförelse
Tabellen gäller ett vanligt tvåglasfönster av trä i ett äldre hus. Siffrorna kommer från källorna längst ner.
| Renovera som det är | Renovera och komplettera med energiglas | Byta till nytt fönster | |
|---|---|---|---|
| Värmeisolering | Tvåglas: U-värde runt 3,0 | Förlusterna kan halveras jämfört med tvåglas | Energieffektiva fönster: U-värde 1,0 eller lägre |
| Utseende från gatan | Oförändrat, originalglas och profiler kvar | I stort sett oförändrat | Nya profiler och planglas |
| Fasad och bygglov | Fasaden ändras inte | Fasaden ändras sällan | Bygglov kan behövas när fasaden ändras |
| Målningsunderhåll | Linoljefärg: nedre partier ungefär vart femte år, resten 10 till 15 år | Samma som till vänster | Enligt tillverkarens anvisning |
| Rotavdrag 2026 | 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år | Samma regler | Samma regler, bara för arbetet |
| Det gamla fönstret | Sitter kvar och kan lagas igen | Sitter kvar | Blir rivningsmaterial |
Pengarna
Vi skriver inga priser här, eftersom varje fönster är olika. Det går däremot att säga något om hur kostnaden är sammansatt. Rotavdraget gäller enligt Skatteverket bara arbetskostnaden, inte material eller resor. En renovering består till största delen av handarbete, så en stor del av fakturan kan ge rätt till avdrag. När man köper nya fönster utgör själva fönstren en stor del av summan, och den delen ger inget avdrag. Mer om reglerna finns i ROT-avdrag för fönsterrenovering.
Bor du i bostadsrätt är det värt att veta att rotavdrag enligt Skatteverket bara ges för arbete inne i den egna bostaden. Vem som äger fönstren i en förening står i stadgarna, och det påverkar både vem som betalar och vem som får avdraget.
Kulturvärdet
I plan- och bygglagen finns två regler som berör fönster direkt. Enligt 8 kap. 17 § ska en ändring av en byggnad göras varsamt, så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Enligt 8 kap. 13 § får en byggnad som är särskilt värdefull inte förvanskas.
En fasad från 1905 med nya fönster som har tjockare profiler och blankt planglas ser lite förvånad ut resten av livet. Riksantikvarieämbetet påpekar också att blåst eller maskindraget glas har en levande, ojämn yta som modernt floatglas saknar. Det är den krusiga reflexen som gör att Riddarfjärden ser lite ostadig ut genom en gammal ruta. Om huset har skyddsbestämmelser eller ingår i en bostadsrättsförening finns det mer att läsa i Fönster i bostadsrättsförening och k-märkta hus.
När vi själva säger byt
Det finns fönster som inte är värda att renovera. Om rötan har gått så långt att mer av bågen och karmen måste nytillverkas än vad som finns kvar, är det ärligare att tillverka nytt efter den gamla förlagan. Energimyndigheten skriver att fönster i dåligt skick med högt U-värde ofta är lönsamma att byta ut. Senare tiders utbytesfönster av enkel kvalitet, som redan sitter i ett gammalt hus utan att höra dit, har vi inga sentimentala band till.
Även då vill vi titta på fönstret innan beslutet fattas. Ofta visar det sig att några bågar behöver mer arbete än de andra, och att resten klarar sig med vanligt underhåll.



