Fönsterrenovering steg för steg: så går det till

Ett renoverat fönster ser enkelt ut. Det är vitt, det går att stänga och glaset sitter still när spårvagnen rullar förbi. Det man inte ser är de dagar då bågen mest stod på en bock i verkstaden och torkade.

Här går vi igenom momenten ett efter ett. En kortare beskrivning av hur vi gör finns på sidan om fönsterrenovering, och vad som styr priset står på sidan Vad kostar en fönsterrenovering?

En traditionell fönsterrenovering följer en ordning som har sett ungefär likadan ut i generationer. Vissa moment går fort, andra går inte att skynda på. Här är hela kedjan som den brukar se ut när det gäller ett vanligt kopplat eller okopplat träfönster med linoljefärg och linoljekitt.

1. Bedömning

Allt börjar med att någon tittar på fönstret, ett i taget. Hos oss sker den första bedömningen oftast utifrån bilder som du skickar, och vid behov kommer vi ut och tittar på plats. Hur sitter färgen? Är kittet hårt eller smuligt? Ger träet efter för en kniv längst ned på ytterbågen? Går bågen att stänga utan att man lutar sig mot den?

Bedömningen styr resten. Ett fönster med friskt trä och hyggligt kitt kan klara sig med skrapning av lös färg och ny målning. Ett fönster där vatten har stått i kittfalsen i flera år behöver mer. Riksantikvarieämbetet konstaterar att samma hus ofta har både fönster som bara behöver en lätt underhållsmålning och fönster där all färg bör tas bort. Det är därför man inte ska prissätta en hel fasad efter det sämsta fönstret.

2. Märkning och nedtagning

Bågarna lyfts av sina gångjärn och märks. Stockholms läns museum påpekar att glasrutorna ska tillbaka på precis samma plats och åt samma håll som tidigare, och det gäller beslagen också. Ett gammalt glas har sin egen form, och en spanjolett som har suttit på samma båge sedan 1910 trivs bäst där.

Karmen sitter kvar i väggen. Den renoveras på plats, och öppningen täcks under tiden.

3. Kitt och glas ut

Löst kitt går bort med kniv eller stämjärn. Sitter det hårt används en kittlampa, som mjukar upp kittet med infravärme utan att glaset spricker. Sedan dras stiften ut med en tång och glaset lyfts försiktigt ur falsen.

Det här är momentet då man tappar flest rutor om man har bråttom. Krusigt cylinderglas går inte att beställa i järnhandeln, och mer om varför det är värt att spara finns i artikeln om gammalt fönsterglas.

4. Skrapning

Nu ska färgen ner, så långt det behövs. Länsmuseet ger ett enkelt test: bränn en färgflisa. Luktar det bränd plast har fönstret någon gång målats med plastfärg, och då ska all färg bort. Små fyrkantiga flagor som sitter hårt brukar vara linoljefärg. Då räcker det att skrapa bort det som sitter löst och slipa resten.

Används värme ska glaset skyddas med en våt trasa. Profiler och spröjs skrapas med en trekantskrapa som slipats till rätt form, släta ytor med rak skrapa.

5. Lagning av trä

När bågen är renskrapad syns den som den är. Rötan sitter nästan alltid i nederdelen av ytterbågen och i hörnen, där vatten har samlats i fogar och skruvhål.

Riksantikvarieämbetet beskriver lagningen så här: skruvhål vid vinkelbeslag kan borras upp och pluggas, mindre skador halvsulas så att bara den yttre delen ersätts, och har skadan gått långt byts hela bågens nederdel. Snedskarvning ger så lång limyta som möjligt, och det nya virket ska likna det gamla i kvalitet. Vi skulle inte byta en båge från 1890 för att en decimeter av den har ruttnat.

6. Halvoljning och grundning

Renskrapat trä oljas in innan det grundas. Länsmuseet beskriver halvoljning med hälften kokt linolja och hälften balsamterpentin. Kittfalsen får också linolja, eller schellack, så att träet inte suger ur oljan ur det nya kittet.

Efter oljningen spacklas det som behöver spacklas, med linoljespackel eller linoljekitt, och sedan grundmålas bågen. Delar som har ett gott gammalt färgskikt behöver inte grundas men ska slipas så att nästa strykning fäster.

7. Glasning och kittning

Ett lager tryckkitt på några millimeter läggs i falsen. Glaset trycks försiktigt ner i det och fästs med stift. Sedan läggs falskittet med kittkniv och dras till en jämn vinkel. Linoljekitt används eftersom det samverkar med linoljefärgen. Moderna kittsorter är ofta så starka att fönstret blir svårt att laga nästa gång. Mer om varför kittet släpper och vad man gör åt det finns i artikeln När fönsterkittet släpper.

8. Mellanstrykning och slutstrykning

Länsmuseet beskriver normalfallet som tre strykningar: grundning, mellanstrykning och slutstrykning. Mellanstrykningen görs med något förtunnad färg, slutstrykningen med outspädd. Varje lager ska vara tunt och torrt innan nästa läggs på, annars torkar linoljefärgen för långsamt.

Färgen ska täcka kittet och gå någon millimeter ut på glaset. Den lilla kanten hindrar regnvatten från att ta sig in bakom kittet. Hur färgen åldras och när den behöver bättras står i artikeln om linoljefärg på fönster.

9. Beslag, justering och tätning

När färgen har torkat sätts beslagen tillbaka och bågen hängs upp. Gångjärn och stängningsbeslag justeras så att bågen sluter jämnt mot karmen. På kopplade fönster är det innerbågen som tätas, och det är det sista som görs innan fönstret är klart. Varför just innerbågen förklaras i artikeln om kopplade fönster.

Vad som styr tiden

Det mesta av arbetet går fort jämfört med väntan. Från nedtagning till upphängning går det oftast några dagar per fönster, och nästan all den tiden går åt till att olja, kitt och färg ska torka mellan varven. Ett helt hus planeras i omgångar så att varje lägenhet bara står med tomma karmar en kort tid.

Årstiden spelar roll för utvändig målning. Länsmuseet anger maj till augusti som den bästa perioden och avråder från direkt solsken, som kan ge blåsor när färgen torkar för fort. Arbete i verkstad går att göra året runt, så bågarna kan mycket väl åka iväg under vinterhalvåret medan innanfönster eller skivor håller värmen inne.

Vad du kan göra innan

Ta en bild av varje fönster utifrån och inifrån, gärna med något som visar storleken. Skriv upp vilka fönster som kärvar, drar eller immar. Det sparar en hel del tid i första steget och gör det lättare att jämföra förslag.