När den första riktiga nordanvinden drar in över Riddarfjärden i oktober märker många Stockholmslägenheter samma sak. Gardinen rör sig fast fönstret är stängt, och den som sitter vid skrivbordet under fönstret får kalla anklar. Draget har nästan alltid en förklaring, och oftast går den att åtgärda utan att något byts.

Oftast handlar det om tätningslister som saknas eller en båge som inte sluter, och då hjälper en justering av bågar och beslag.

Drag eller kallras

Allt som känns som drag är inte luft som kommer utifrån. Energimyndigheten beskriver hur fönster med dålig isolering ger kallras. Luften kyls mot den kalla rutan, blir tyngre och rinner ner mot golvet. Det upplevs ofta som golvdrag och kalla fötter, trots att fönstret är helt tätt.

Skillnaden går att känna. Kallras är ett jämnt, svalt flöde längs hela fönstret som är som starkast nere vid golvet. Riktigt drag kommer i stötar när det blåser ute och känns tydligast på bestämda ställen längs bågen.

Leta upp läckan

Det enklaste verktyget är en lätt fjäder, eller en tunn remsa hushållspapper. Vänta på en blåsig dag och för den långsamt längs mötet mellan båge och karm, i mitten där två bågar möts och längs karmens kant mot väggen. Där den fladdrar finns läckan. Ett stearinljus fungerar också men är mindre lämpligt intill gardiner.

När bågen inte sluter

Gamla fönster sätter sig. Gångjärnen slits, bågen hänger lite snett och stängningsbeslagen drar inte längre ihop den mot karmen. Riksantikvarieämbetet skriver att de äldre kopplade bågarna ofta är stora och tunga och inte alltid sluter tätt, att kopplingsbeslagen kan ha grott igen och att bågarna kan vara skeva.

Lösningen är oftast att justera gångjärn och stängningsbeslag så att bågen ligger an mot karmen igen, och ibland att hyvla lite där bågen kärvar. Det är värt att göra även av andra skäl. Ett fönster som kärvar när det öppnas och stängs löper enligt samma skrift större risk att det gamla glaset spricker och att fogarna skadas.

Tätningslisten

Energimyndigheten kallar en översyn av tätningslisterna för den enklaste åtgärden på fönster och dörrar. På gamla fönster finns det några saker att tänka på, och råden nedan kommer från Riksantikvarieämbetet.

Fönstret ska målas och justeras innan listen sätts upp. En list som får dölja en sned båge gör fönstret svårt att stänga. Listen ska också passa springan. Ett gammalt knep är att trycka fast små klumpar modellera där listen ska sitta och stänga fönstret, så syns springans bredd i leran. En för tjock list skapar spänningar som kan skada både båge och glas.

Den viktigaste regeln är att det är innerbågen som ska tätas, inte ytterbågen. Om innerbågen läcker tränger varm och fuktig rumsluft ut i mellanrummet och kondenserar på ytterbågens insida. Vattnet rinner ner i kittfalsen, och där börjar rötan. Den som tätar ytterbågen men låter innerbågen läcka får både drag och imma mellan glasen.

Svarta och bruna lister är oftast av EPDM-gummi och vita av silikongummi. Silikonlisterna ska limmas fast, medan de andra fästs med häftklammer.

Springan runt karmen

Ibland kommer draget inte från bågen alls, utan från fogen mellan karm och vägg. Den tätningen kan ha krympt eller fallit ur med åren, och foderlisten på insidan döljer det. Det märks med fjädern längs fodrets kant. Då behöver fogen tätas om, och det går ofta att göra från insidan genom att ta loss fodret försiktigt.

Glöm inte ventilationen

Ett gammalt hus med självdrag behöver ta in luft någonstans. Energimyndigheten påminner om att ventilationen måste fungera även efter att man har tätat. Om varje springa tätas utan att det finns något annat ställe där luften kan komma in blir luften inomhus sämre. Om det finns vädringsventiler i fönstren ska de gå att öppna.