En kall morgon i november går det att rita i den. Imman ligger som ett tunt grått lager på glaset, och efter lunch är den borta. Frågan är vilket glas den sitter på, för det är fyra helt olika fall som ser nästan likadana ut från soffan.
Imma mellan bågarna i ett gammalt fönster går oftast att stoppa med tätningslister i innerbågen. En punkterad isolerruta kräver i stället glasbyte.
Kondens bildas när varm, fuktig luft möter en yta som är kallare än luftens daggpunkt. Var den kalla ytan finns och var den fuktiga luften kommer ifrån avgör vad som är fel, om något alls.
Fyra ställen där imman kan sitta
| Var imman sitter | Fönstertyp | Vad det brukar betyda |
|---|---|---|
| På rumssidan av innersta glaset | Alla | Fuktig inneluft, ofta i kök och sovrum |
| På insidan av ytterbågens glas | Kopplade och dubbla fönster | Varm rumsluft läcker förbi innerbågen |
| Inne i en isolerruta | Fönster med isolerglas | Förseglingen har släppt, rutan är punkterad |
| På utsidan av ytterglaset | Välisolerade fönster | Tecken på god isolering, inget fel |
Mellan bågarna i ett gammalt fönster
Det här är det vanligaste fallet i Stockholms äldre hus. Ytterbågen har ett enkelt glas som är nästan lika kallt som luften utanför. Om innerbågen inte sluter tätt tar sig varm och fuktig rumsluft ut i spalten, och där kondenserar den på det kalla ytterglaset.
Riksantikvarieämbetet beskriver följden: den kondenserade fukten rinner ner och samlas i kittfalsen, och bristande tätning av innerbågen är en av orsakerna till rötskador på ytterbågen. Imman gör alltså skada. Den är en vattenkanna som står och droppar på den känsligaste delen av fönstret varje vintermorgon.
Det är innerbågen som ska tätas. Rumsluften ska hållas borta från spalten, och den fukt som ändå kommer in ska kunna vädras ut genom den yttre bågen. Riksantikvarieämbetet visar själva ett exempel där listen satts på ytterbågen för att dämpa trafikbuller, och kallar det motiverat för ljudet men inkonsekvent ur kondenssynpunkt.
Innan listen sätts ska fönstret målas och justeras så att bågen ligger jämnt mot karmen. En list som ska kompensera för en skev båge gör sällan ett bra jobb. Mer om just den biten står i artikeln om kopplade fönster och om drag i Det drar från fönstret.
Inne i isolerrutan
Om imman sitter mellan två glas som inte går att fälla isär, alltså inne i en fabriksförseglad isolerruta, är det en annan historia. Enligt Svensk Planglasförening är kondens mellan glasen i en isolerruta oftast ett tydligt tecken på att förseglingen mellan glas och distanslist har släppt. Rutan kallas då punkterad.
Fuktig luft läcker in, torkmedlet i distanslisten räcker inte till, och efter ett tag bildas kondens, oftast mitt på det yttre glaset. Planglasföreningen konstaterar att problemet inte går över förrän isolerrutan byts. Den gamla bågen kan i regel sitta kvar, och bara rutan behöver ersättas.
På rumssidan
Imma på insidan av det innersta glaset handlar oftast om fuktig inneluft mer än om fönstret. Den syns först i kök, badrum och sovrum där många sover med stängd dörr. Vädra kort och ordentligt, låt köksfläkten gå när du lagar mat och se efter att ventilerna inte är igensatta. Om det gamla fönstret har en vädringslucka eller ventil i karmen, se till att den går att öppna.
På utsidan
Imma på utsidan av ett nytt eller nyglasat fönster skrämmer många. Svensk Planglasförening kallar det tvärtom ett mycket påtagligt bevis på att fönstret är välisolerat. Ytterglaset släpper så lite värme ut att det kan bli kallare än luften under klara, vindstilla nätter med hög luftfuktighet. När solen värmer glaset brukar imman försvinna.
Den är ingen reklamationsorsak, och det finns inget fel att laga. Det gäller också energiglas som sätts i gamla bågar.
När det är värt att göra något
Imma mellan bågarna i ett kopplat fönster som kommer tillbaka varje kall morgon är värd att åtgärda samma höst. Kittet och träet längst ned på ytterbågen tar mest stryk av vattnet. Punkterade isolerrutor är ett skönhetsfel tills de blir ett siktproblem, så där kan man vänta en säsong om det behövs.
